Att svänga mellan hyper aktiv till super slö är något som vanliga människor inte kan relatera till.
Hade jag t.ex varit på ett rymdskepp så hade jag arebtat stenhårt i ett dygn och gjort bort allt som behövs göras för en vecka så att jag kan slappa,sova, läsa och spela tv spel samt annat kul. De andra austronauterna hade säkerligen blivit tokiga då de inte själva klarar av att göra mycket samtidigt på en effektiv nivå.
Jag ser effektivitet som något som bygger på tid och ratio på hur mycket som utförs, sedan får man slå ut det på den tid som är utsatt för arebtet. Det som är roligt med detta sätt att vara som människa är att man snappar upp oerhört mycket på enkomprimerad tidsram för att sedan ha tid att reflektera över det och smälta all information och därefter komma ihåg saker bättre. Det är även enrgi besparande
Så i slutändan kanske alla austornauter borde vara som mig.
Alla dessa experiment där man provar att odla i tyngdlöshet för att se vilka effekter det ha på växter, undrar vad de kommer fram till för jag har inte sett några banbrytande studier ännu.
Det enda som jag anser vara bra med dessa tester är att se hur det går att odla ur ren atmosfärisk synvinkel, alltså om det går att få igång en självförsörjande process som ger oss syre. Det skulle verkligen bana väg för rymdutforskningen.
Undrar vad det är för saker som de odlar där uppe på mir?
Potatis eller blommor eller kanske alger?
Att göra något och förstå konsekvenserna av det är faktiskt vad man kan kalla för omdöme.
En del människor saknar dock denna förmåga till en viss grad, man kanske inet lyssnar på ett gott råd eller bara skiter i någonting. Att gömma undan problem och liknande saker löser aldrig något och det gör absolut ingenting bättre!
Jag får ibland prata med sådana människor som inte förstår varför saker är som de är, framförallt så är det aldrig deras fel heller. Om vi bara kunde erkänna mellan varven när vi gjort fel så vore allt så mycket lättare.
Det startas liksom en ny punkt som man kan utgå ifrån istället för att lägga skuld på någon annan. Att bara erkänna “I messed up” och ta det. Tänk vad skänt livet skulle vara.
Det är då som stressen och spänningarna kommer krypande, jag provade dock en spikmatta, inte en sån där indisk med riktiga spikar utan en som var i tyg med akupressur piggar på. Läste om hur det fungerade på spikmatta.info. Den sidan tar upp hur man med spikmatte terapi kan få bort spänningar samt gå ner i vikt
Hur definierar man att man lever då man inte känner till något annat tillstånd än just det.
Att inte leva är något man inte kan föreställa sig, kanske just det är att leva. Vem vet?
Det enda jag känner till är att jag vet hur det är att existera, om man vill kalla det för att leva är en annan fråga. Att bara vara och göra det man gör utan någon större genomtänkt tanke är väl vad vi människor innerst inne ändå gör. Oavsett om vi talar om att förverkliga oss själva eller bara gör det vi tycker om så kan vi enkelt reducera vad vi gör i livet till att existera och inget mer. Vi kan däremot påverka andras existens med vår existens vilket vi gör dagligen för att fortsätta existera. Utifrån denna logik kan man resonera vidare att vi lever för att existera och att existens är att förgöra annan existens för att fortsätta att leva.
Aningen twistat… Jag vet men det är enkel logik faktiskt. Men vad händer då när vi slutar att existera, då kanske vi börjar leva utan att förgöra annan existens. ![]()
Att leva är en sak men att hålla fokus och vansinnet borta under tiden är en annan. Tänk dig själv isolerad från all mänsklighet och liv alldeles ensammen ute i rymden. Du är på en resa som kommer att ta flera år och du är helt beroende av dig själv. Då kan det vara bra att ha haft en mental coach. Jag bor i Kalmar och har haft erfarenhet av Maria Kehagia som arbetar som mental coach
Det är en fördel att lära sig tänka positivt och forma sitt sätt att tala i mer positivt laddade ordalag.
Det är detta som kommer att krävas av austronauter som vistas längre perioder ute i rymden.
Att det är enorma avstånd som vi måste besgra för att komma ut i rymden på allvar och börja kolonisera planeter och månar. Men för att klara av dessa resor så måste vi överleva under en lång tid då resorna tar väldigt lång tid med dagens teknologi. Kroppen bryts även ner om vi inte utsätt för tyngdkraft och därmed så kan vi drabbas av sjukdomar som annars inte skulle drabba oss som t.ex. benskörhet.
Men hur kombinerar man ett komatost tillstån med tyngdkraft, det ger ju inte någon träning att ligga ner under en längre tid. Det enda man skulle få är bara liggsår. Men om man kombinerar en sorts cryo sleep där vi fryser ner cellerna till den grad att de saktar ner sin ämnes omsättning och kan därmed också påverka de negativa effekterna som är bundna till ämnesomsättningen i cellerna och hela kroppen.
Kan man vakna ur denna cryo sömn för att ta ett träningspass och titta över den tekniska aspekten av farkosten en gång om året så kommer man dessutom undan smidigt med skötsel och underhåll samt att det blir lättare att relatera till den faktiska tid som förflutit under cryo sömnen. Detta gör det psykiska tillståndet något bättre då man lättare kan smälta en resa på 3- 400 år och uppfatta den som 30 dagar lång eller mindre. Man måste dessutom försonas med tanken att ens familj, vänner och släktingar inte lever när man kommer fram om inte stora teknologiska vinningar har gjorts tills dess.
Först upp i ringen har vi biologi även känt som liv, biologiskt sådant. Daterat till ca 8 miljoner år gammalt med kol 14 metoden.
I andra ringhörnan har vi Astro även känd som universum som funnits längre än vi känner till, känd för att dra fula knep såsom meteroit nedslag och förstörandet av hela galaxer.
Domare i den här matchen kommer att vara det supersvarta hålet som är känt för att vara extremt fokuserat och hemlighetsfullt.
Jag förutspår att Astro kommer att vinna då han har oerhört mycket mer erfarenhet än Biologi som är rätt så begränsad i sin träning till enbart en planet. Astro har dessutom en fördel av att vara oerhört stort när han kliver in i ringen och med sin enormhet sätta skräck på alla forskare som försöker bestämma och förutsäga vilken taktik han kommer att använda.
Ska man försöka med binär kod då det verkar vara en realtivt enkel form att prova.
Kanske de inte kommunicerar alls utan använder enbart kroppspråk för att göra sig förstådda?
Jag tänker mig en amöba form som vi tror är ointelligent som visar sig vara hyper intelektuella varelser som existerar i flera dimensioner samtidigt. När vi stöter på dem så utrotar vi dem på sedvaligt mänskligt vis utan att förstå att de var högt stående tänkande varelser.
Kanske fungerarr språket lite som en algoritm, lite som när en seo konsult försöker tyda googles sök algoritm för att göra sig bättre förstådd och nådd av besökare, för det är ju också en form av kommunikation,
Att resa till den röda planeten och ta med sig liv till en annan planet måste väl vara höjdpunkten på vad vi åstadkommit om vi lyckas med det. Det finns olika teorier om hur vi ska ta oss dit men jag tycker att ju fortare det händer desto bättre. Uppväxt star trek fan så ser jag möjligheterna i ett sådant förenande projekt.
Det är övermäktigt för en enda nation att finansiera och besitta all den spetskompetens som finns i världen därför tvingas vi samarbeta och bygga broar över många av de meningskiljaktigheter. Det finns vissa paralleler till Amerika och dess kolonisation med den skillnaden att vi isåfall inte inkräktar på ett annat folks mark.
Det står dessutom över alla territoriella lagar om vem som äger rättigheterna till den mark som vinns på mars den dag vi landar där. Resan till mars markerar på många sätt gryningen på en ny tids era där människorna tagit sig förbi de begränsningar vi naturligt varit bundna vid och bli i sanning en rymdresande folk. Tänk er tanken att resurserna plötsligt räcker till alla människor. Det är ur ett socialt perspektiv något fantastiskt medan det för en egoist och matkhungrig människa en mardröm där alla den energi som lagts ner på att äga och bestämma över andra sveps under mattan i en enda nedstigning från en landningskapsel.